Happy Valentines!

Är det här bara en kommersiell hysteri som uppstått, likt den röda jultomten på andra sidan atlanten?

Både ja och nej. Det är uppenbart att det finns en kommersiell aspekt på det hela  men det finns så klart en historisk förklaring också till varför det just är den 14e som man valt som dag för att fira lyckan att dela livet med andra människor.

Egentligen finns det minst tre olika gestalter som genom martyrdöd skulle kunna vara St: Valentin som ger upphov till dagen. Den mest kända är dock prästen Valentin som blev Sant Valentin. Det var den 14 februari för 1735 år sedan blev Sankt Valentin avrättad i Rom under Claudius. Claudius var känd för sin grymhet i allmänhet. En av hans mindre populära politiska drag var att förbjuda äktenskap och förlovningar i Rom. Varför kan man undra. Jo, Claudius menade nämligen att anledningen till att det var så svart att motivera soldaterna att gå ut i krig var den emotionella förankringen genom deras fruar och familjer som fanns i Rom.

Alla höll så klart inte med Claudius i detta beslut och Valentin var en av dem. Han beslutade sig för att fortsätta viga par som ville gifta sig trots den unge kejsarens beslut.  Det var när detta uppdagades som Claudius blev lite purken och beslutade att halshugga den trotsiga prästen.

En annan högtid som har en tydlig historisk förankring som lätt glöms bort är Halloween, som jag så klart uppmärksammade i höstas med inlägget Happy Samhain!

det här med terrorism…

Alltså det här med terrorhysteri, att ett kollektiv reagerar orimligt starkt på ett hot som byggs upp på grund av en förhållande mariginell handling av ondska tycker jag är lite intressant. Okej förlåt, det är väl många som skulle bli upprörda över att benämna attacken av WTC som en marginell handling, men om man sätter det i relation till andra händelser som generar dödliga hot. Ungefär 3000 omkom i WTC och den ungefärliga siffran för Hurricane Katrina är typ 2000. Nu vet jag inga exakta siffror men jag kan ge mig den på att mängden dollar som lags på war on terrorism är mångt mycket högre än den lagt på att bygga säkerhetsnät i New Orleans eller för att minska klimatutsläpp för att förhindra en ny liknande katastrof. Nej sorry, min mening är inte är bli politisk här, utan var jag vill komma med min utläggningen är att det här med rädslan för terrorism inte är en 2000-tals företeelse. Saken är den att jag inte kan låta bli att associera till antikens Rom så fort löpsedlarna pryds av terrorism hetsen.

Redan år 390 före vår tideräkning så blev nämligen Rom utsatt för en terroristattack. Romarna blev helt tagna på sängen av anfallet från norr. Så vilka var då dessa marodörer?

Du gissade rätt, bra! Ja alltså kanske inte just dem som visas här på bilden..men det var galler som terroriserade Rom. Hemska nordbor som förmodligen var kelter i grunden som kom från det vi idag kallar norra Tyskland eller Belgien. Romarna blev helt tagna på sängen och hela den ståtliga staden blev intagen förutom Capitoleum. Gallerna kom, plundrade och begav sig vidare och etablerade sig sedan förmodligen i Turkiet, så det här med att dra ner dit är alltså inget nytt för oss nordbor (undrar om de också skaffade sig halvdana tatueringar på fyllan).

Egentligen för Rom var gallerna inte ett vidare reellt hot,  gallerna hade aldrig en chans att inta och besitta Rom under en längre tid och när de hade gett sig av återhämtade sig staden förhållandevis snabbt. Men trots det så drabbades staden av en hysteri och en rädsla för ett återkommande anfall. I likhet med dagens makthavare tog man väl vara på tillfället. Julius Caesar var inte dummare än att han spelade på den rädslan för att vinna opinion och därigenom stärka sin armé.

Det här med terrorhysteri och utnyttjandet av rädslan som den skapar är alltså  en minst 2400 år gammal företeelse. För en emotionshistoriker börjar det klia i fingrarna; hur yttrade sig den här rädslan? Var den ihållande? Hur behandlades de galler som kanske var på genomresa och besökte Rom inte så långt efter ockupationen?

Hmm jag borde kanske lära mig latin så jag kan ta tag i det här.