I Svenska Akademiens ordbok beskrivs ordet förkylnings andra moment ungefär som följande:
(i allmänhet) katarralt sjukdomstillstånd kännetecknat av feber, snuva, ont i halsen, hosta och dylikt. Av allmänheten uppfattat så som beroende på förkylning i beteckningen avkylning.Exempel: En lätt, linding, svår, häftig förkylning. Ådraga sig en förkylning. Gå med en (envis) förkylning. Akta sig för en förkylning (1734)
Begreppet förkylning i benämningen som något avkylande av organ finns dokumenterat första gången 1578 I Bengt Olavis verk Een nyttigh läkere book.
Förmodligen hade Bengt själv upplevt denna form av temporär invalidisering, på samma sätt som jag gör i skrivandets stund…
När vi ändå är inne på Svenska Akademiens ordboks fantastiska skatt, så under ordet Feber får man reda på att det finns dokumenterat redan i Gustav I Registratur ”Han bliffvin siuck aff feber”, från mitten av 1500-talet. Det är inte illa! Men det bör tilläggas att ordbokens tidigaste källor är från 1521 ( Gustav Vasas bibel) så det är fullt möjligt och sannolikt att ordet förekom innan det, men eftersom ordbokens uppgift är att teckna ”Nysvenska” som just betraktas ta sin början med denna relativt välkända skidkonung.
Johanna 